03.50

Spydde precis. Igen. Alla ord låter så hårda när jag tar dem i min mun, i mitt bruk. Jag kastar dem ur mig precis som resterna av mackan jag åt för en timme sen kastade sig ur min mun. Igår hittade jag ett piano som jag satt och spelade på i två timmar. Jag skulle vilja ha ett piano i våningen för att dölja min ångest men det enda jag fått är brännmärken av cigaretterna och skärsår av trasiga vinglas. Klänningen fladdrar kring benen av tvärdraget genom våningen och skallen bankar.