01.52

Ångesten slog ut fullständigt för tre timmar sen och det var inte jag som blev inslängd i väggen utan han. Han som inte längre står ut med mina tårar som ständigt rinner nerför kinderna. Jag står inte heller ut. Magen vänder sig ut och in tack vare allt de billiga vinet och det är röda fläckar på väggen efter ännu ett trasigt vinglas. Våningen som jag städade varje millimeter av för att du skulle komma hem, som jag skrubbabde, skrubbade, skrubbade. Nu är den helt nerstänkt igen.