Hur många dagar på rad har jag gråtit nu?
Jag är fast i ett hus i en skog och den där röda dövande vätskan tog slut för längesen. Nu går jag igenom dagar eller nätter, för man ser inte längre skillnad på dem, i ett försök att sluta känna. Det bor en katt i huset. Den är nästan lika kärlekskrank som jag. På kvällarna kramas vi, han pratar mer än mig, och han gnuggar försiktigt bort mina tårar när han trycker sin lilla mjuka ansikte mot mitt. Det låter underbart. men egentligen tär det mig i sönder.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar